Allokering

Allokering handlar om hur du fördelar ditt totala investeringskapital mellan olika tillgångsklasser baserat på dina mål, riskaptit och tidshorisont.

• Definition: Processen att bestämma hur mycket kapital som ska placeras i olika tillgångsklasser som aktier, obligationer, fastigheter, råvaror, etc.
• Syfte: Att uppnå en optimal balans mellan risk och avkastning baserat på dina personliga mål och risktolerens.
• Exempel: En klassisk allokering kan vara 60% aktier, 30% obligationer och 10% kontanter.
• Fokus: Handlar i första hand om fördelning mellan olika tillgångsslag på övergripande nivå.

Diversifiering

Diversifiering handlar om att sprida risker inom varje tillgångsklass för att minska den specifika risken.

• Definition: Att sprida investeringar inom en tillgångsklass för att minska riskexponeringen mot enskilda investeringar.
• Syfte: Att reducera den icke-systematiska risken (företagsspecifik risk) utan att nödvändigtvis minska den förväntade avkastningen.
• Exempel: Att inom aktiedelen av portföljen äga aktier i olika sektorer, olika länder, olika företagsstorlekar, etc.
• Fokus: Handlar om riskspridning inom varje tillgångsklass.

Förhållandet mellan begreppen

Allokering är den övergripande strategin för kapitaldistribution, medan diversifiering är en taktik inom varje allokerad del.

Man kan säga att:

• Allokering bestämmer hur stort “kuvert” varje tillgångsklass får
• Diversifiering handlar om hur innehållet i varje “kuvert” sprids ut för att minska risken

En väl genomtänkt investeringsstrategi behöver både korrekt tillgångsallokering och effektiv diversifiering för att optimera förhållandet mellan risk och avkastning.

Praktiska exempel på skillnaden mellan allokering och diversifiering

Praktiska exempel på allokering

Exempel 1: Olika livsfaser

• Ung investerare (25 år): 90% aktier, 10% obligationer
• Medelålders investerare (45 år): 70% aktier, 25% obligationer, 5% kontanter
• Nära pension (60 år): 50% aktier, 40% obligationer, 10% kontanter

Exempel 2: Milstolpsbaserad allokering

• Långsiktigt pensionssparande: 80% aktier, 20% obligationer
• Buffert för oförutsedda utgifter: 100% kontanter/räntefonder
• Sparande till husköp (3-5 år): 30% aktier, 70% obligationer/företagsobligationer

Exempel 3: Förändring av allokering efter marknadsrörelse

• Ursprunglig allokering: 60% aktier, 40% obligationer
• Efter en stark börsuppgång: Aktiernas andel har ökat till 70% av portföljen
• Åtgärd: Sälja aktier för 10% av portföljens värde och köpa obligationer för att återgå till 60/40-allokeringen

Praktiska exempel på diversifiering

Exempel 1: Diversifiering inom aktiedelen

• Geografisk spridning: 40% svenska aktier, 30% amerikanska aktier, 20% europeiska aktier, 10% tillväxtmarknader
• Sektorspridning: 15% teknologi, 15% hälsovård, 15% industri, 15% finans, 10% konsumentvaror, 10% energi, 10% fastigheter, 10% kommunikation

Exempel 2: Diversifiering inom obligationsdelen

• Löptidsspridning: 30% korta räntor (1-3 år), 40% medellånga (3-7 år), 30% långa (7+ år)
• Kreditriskspridning: 60% statsobligationer, 30% investment grade företagsobligationer, 10% high yield obligationer

Exempel 3: Diversifiering genom antal innehav

• För få innehav: En aktieportfölj med endast 5 aktier, där varje aktie utgör 20%
• Väldiversifierad: En portfölj med 25-30 aktier där ingen aktie utgör mer än 5%
• Indexnära: Investering i en bred indexfond som innehåller hundratals bolag

Konkret illustration av båda principerna

Anna har 1 miljon kronor att investera:

Annas allokering (baserad på hennes riskaptit och tidshorisont):

• 600 000 kr (60%) i aktier
• 300 000 kr (30%) i obligationer
• 100 000 kr (10%) i alternativa investeringar (fastigheter, råvaror)

Annas diversifiering inom aktiedelen (600 000 kr):

• 200 000 kr i en global indexfond
• 150 000 kr i en svensk indexfond
• 100 000 kr i en tillväxtmarknadsfond
• 50 000 kr i enskilda aktier inom hälsovård
• 50 000 kr i enskilda aktier inom teknologi
• 50 000 kr i en småbolagsfond

Annas diversifiering inom obligationsdelen (300 000 kr):

• 150 000 kr i statsobligationsfond
• 100 000 kr i företagsobligationsfond
• 50 000 kr i inflationsskyddade obligationer

Skillnaden i praktiken:

• När Anna beslutar att flytta 50 000 kr från aktier till obligationer (från 60/30/10 till 55/35/10) gör hon en allokeringsförändring
• När Anna beslutar att inom sin aktiedel sälja svenska aktier för 50 000 kr och istället köpa europeiska aktier gör hon en diversifieringsförändring

Allokering handlar alltså om fördelningen mellan tillgångsklasser, medan diversifiering handlar om spridningen inom varje tillgångsklass.