TEORI
1 Kunskapstest

Överkonfidens

Överkonfidens på börsen – när självsäkerhet blir din största fiende

90 procent av bilförare i världen tror att de är bättre än genomsnittet?

“Jag visste det! Jag borde ha köpt mer.”
“Jag har haft rätt förut, jag vet vad jag gör.”
“Marknaden förstår inte – men jag gör det.”

Känner du igen tankarna? Då har du kanske – som många andra – fallit offer för ett av de mest välkända psykologiska fällorna inom investeringar: överkonfidens.

Vad är överkonfidens?

Överkonfidens innebär att vi överskattar vår egen förmåga att fatta rätt beslut. På börsen visar det sig ofta i att investerare tror att de kan förutspå marknadens rörelser bättre än andra – eller att de vet mer än marknaden.

Det är en vanlig fälla – särskilt efter några lyckade investeringar. Men att tro att du är smartare än marknaden är lite som att tänka att du är bättre än snittet på att köra bil. Statistiskt sett kan inte alla vara det – men nästan alla tror det.


Tre vanliga exempel på överkonfidens i praktiken

1. “Jag vet vilken aktie som kommer slå index”

Efter att ha lyckats köpa en aktie som steg med 40 % på kort tid kan man lätt tro att man hittat “formeln”. Det skapar en känsla av osårbarhet. Nästa gång satsar man större – men på fel häst.

Exempel: En svensk småsparare lyckades pricka rätt i Evolution Gaming under pandemin. Därefter började hen investera tungt i småbolag inom e-handel – och förlorade över 60 % när sentimentet vände.

2. “Analytikern har fel – jag har rätt”

Erfarna investerare kan ibland ignorera varningssignaler från rapporter, nyckeltal eller experter för att de litar mer på sin magkänsla. Det är inte ovanligt att man ser sin egen analys som mer “verklighetsnära”.

Exempel: En investerare köper in sig tungt i ett fastighetsbolag trots höga räntekänsligheter – för att “räntorna kommer snart vända”. När de istället stiger, halveras aktiekursen.

3. “Jag behöver inte diversifiera – jag vet vad jag gör”

Överkonfidens leder ofta till för dålig riskspridning. Man tror sig ha hittat guldet och sätter stora delar av kapitalet i en bransch eller ett bolag.

Exempel: Under IT-bubblan 1999 satsade tusentals svenskar hela sin portfölj i Telia och andra techaktier. Många fick vänta över ett decennium för att se sina pengar tillbaka.


Vad händer i hjärnan?

Överkonfidens är inte bara “dumhet” – det är mänskligt. Hjärnan söker belöning och bekräftelse. När vi tjänar pengar får vi dopamin – hjärnans belöningshormon. Det skapar ett beroende av att “ha rätt”.


Hur undviker man överkonfidens?

Skriv ned dina investeringsbeslut – och varför du tog dem.
Utvärdera utfallet ärligt. Var det skicklighet eller tur?
Diversifiera. Även om du tror stenhårt på en aktie.
Lyssna på andra perspektiv. Särskilt när de går emot din egen syn.
Tänk i scenarion. Vad händer om jag har fel?


Avslutande tanke: Självsäkerhet är bra – men ödmjukhet är mäktigare

Att tro på sig själv är en styrka. Men på börsen är det ofta den ödmjuke som överlever längst. Det handlar inte om att ha rätt varje gång – utan om att kunna hantera när man har fel.

Buffett, Dalio och andra storinvesterare har alla talat om vikten av att skydda nedsidan och vara medveten om sina egna begränsningar. Du kan inte kontrollera marknaden – men du kan kontrollera ditt eget beteende.

Så nästa gång du känner dig säker – stanna upp. Fundera på varför du tror som du gör. Och våga ifrågasätta dig själv. Det är en investerares bästa försvar mot just överkonfidens.

 

Övermodets Förrädiska Kyss: Hur Överkonfidens Saboterar Dina Börsframgångar

Börsen, en arena där drömmar om ekonomisk frihet föds och krossas, ställer höga krav på rationalitet och disciplin. Ändå faller många investerare offer för en tyst och förrädisk fiende: överkonfidens. Denna psykologiska fälla, där vi överskattar vår egen förmåga och kunskap, kan leda till kostsamma misstag och i slutändan underminera våra investeringsmål.

Överkonfidens på börsen handlar inte bara om att vara optimistisk. Det handlar om en orealistisk tro på vår egen expertis, en känsla av att vi “vet bättre” än marknaden eller att vi har en unik förmåga att förutse framtiden. Denna illusion av kontroll kan leda till riskfyllt beteende, ignorering av varningssignaler och i slutändan, betydande förluster.

De Tysta Signalerna: Hur Överkonfidens Manifesteras

Överkonfidens smyger sig ofta på oss i subtila former:

  • Överdriven handelsaktivitet: Den överkonfidente investeraren känner ett ständigt behov av att agera, att “tajma marknaden” perfekt. Varje liten nyhet ses som en köp- eller säljsignal, vilket leder till frekventa och kostsamma transaktioner som sällan överträffar marknadens genomsnittliga avkastning.
  • Koncentrerade portföljer: Tron på sin egen förmåga att identifiera “vinnare” kan leda till att man allokerar en oproportionerligt stor del av sitt kapital till ett fåtal aktier, vilket ökar den totala risken i portföljen dramatiskt. Diversifiering, en hörnsten i sund investering, ignoreras.
  • Underskattning av risk: Den övertygade investeraren tenderar att fokusera på potentiella uppsidor och nedtonar eller ignorerar potentiella nedsidor. Stop-loss order ses som onödiga, och tanken på betydande förluster känns avlägsen.
  • Selektiv informationsinhämtning: Överkonfidens leder ofta till att man söker och lägger större vikt vid information som bekräftar ens egna åsikter och ignorerar eller avfärdar information som talar emot dem (bekräftelsebias).
  • Attributera framgång till egen skicklighet och misslyckanden till otur: När en investering går bra, ser den överkonfidente det som ett bevis på sin egen briljans. När det går dåligt, skylls det på “marknaden” eller “externa faktorer” snarare än på egna felbedömningar.

Verkliga Exempel på Överkonfidens i Aktion:

Historien är full av exempel på hur överkonfidens har lett till finansiella katastrofer, både på individuell och systemnivå:

  • IT-bubblan (slutet av 1990-talet): Många investerare, övertygade om att internetbolagens tillväxt var oändlig, ignorerade fundamentala värderingar och drevs av FOMO (fear of missing out). Överkonfidens i den “nya ekonomin” ledde till enorma förluster när bubblan sprack.
  • Finanskrisen 2008: Komplexa finansiella produkter ansågs av många experter vara säkra investeringar. Överkonfidens i modellernas precision och en underskattning av systemrisker ledde till en global ekonomisk kollaps.
  • Enskilda aktiehajars fall: Otaliga berättelser finns om individer som, efter några snabba vinster, blev övertygade om sin egen genialitet och tog allt större och mer riskfyllda positioner, bara för att slutligen förlora allt och mer därtill. Deras överkonfidens blindade dem för de inneboende riskerna.
  • “Meme-aktiehysterin” (2021): Driven av sociala medier och en känsla av att “tillsammans är vi starka”, rusade många oerfarna investerare in i aktier som Gamestop och AMC. Medan vissa tidiga investerare gjorde snabba pengar, ledde överkonfidens och FOMO till att många sena inhoppare köpte på toppen och drabbades av betydande förluster när hypen avtog.

Att Tämja Övermodet: Praktiska Strategier för en Mer Balanserad Investering

Att bekämpa överkonfidens är en kontinuerlig process som kräver självinsikt och disciplin:

  1. Utmana dina antaganden: Var ständigt beredd att ifrågasätta dina egna investeringsteser. Sök aktivt efter argument som talar emot din position.
  2. Omfamna ödmjukhet: Erkänn att ingen kan förutsäga marknaden med säkerhet. Var öppen för att ha fel och lär dig av dina misstag.
  3. Diversifiera din portfölj: Sprid dina investeringar över olika tillgångsslag och sektorer för att minska risken.
  4. Använd stop-loss order: Skydda ditt kapital genom att sätta tydliga gränser för hur mycket du är beredd att förlora på en enskild affär.
  5. Håll en långsiktig horisont: Undvik kortsiktig spekulation och fokusera på att bygga en stabil portfölj över tid.
  6. Dokumentera dina beslut och analysera dina resultat: För en loggbok över dina investeringar och reflektera kritiskt över varför vissa affärer gick bra och andra dåligt. Var ärlig mot dig själv.
  7. Sök objektiv rådgivning: Prata med en oberoende finansiell rådgivare som kan ge dig ett perspektiv utan känslomässiga band till dina investeringar.
  8. Öva på känslokontroll: Lär dig att hantera rädsla och girighet, två starka känslor som ofta förstärks av överkonfidens.
  9. Kom ihåg slumpens roll: Erkänn att tur spelar en viss roll i kortsiktiga resultat. En serie vinster betyder inte nödvändigtvis att du är ett geni.

Slutsats:

Överkonfidens är en lurande fara på börsen som kan maskera sig som självsäkerhet och expertis. Genom att vara medvetna om dess tecken och aktivt arbeta för att tämja den, kan vi fatta mer rationella och välgrundade investeringsbeslut. Att investera handlar inte om att ha rätt hela tiden, utan om att hantera risker klokt och låta tiden arbeta till vår fördel. Ödmjukhet, disciplin och en ständig vilja att lära är de verkliga nycklarna till långsiktig framgång på börsen. Låt inte övermodets förrädiska kyss leda dig vilse.

10 Övningsexempel på Överkonfidens på Börsen

Övning 1: Marknadstiming

Scenario: En investerare säger: “Jag är säker på att marknaden kommer att vända uppåt inom två veckor efter denna nedgång. Jag planerar att köpa på sig aktier just innan uppgången.”

Fråga: Vilken typ av överkonfidens uppvisar investeraren?

  1. Överdriven tilltro till sin förmåga att förutsäga marknadens kortsiktiga rörelser
  2. Överdriven tilltro till sin förmåga att välja enskilda aktier
  3. Överdriven tilltro till sin förmåga att ignorera marknadstrender
  4. Överdriven tilltro till sin risktolerans

Korrekt svar: 1. Överdriven tilltro till sin förmåga att förutsäga marknadens kortsiktiga rörelser

Övning 2: Aktieanalys

Scenario: Efter att ha läst en analysrapport säger en investerare: “Den här teknologiaktien kommer definitivt att fördubblas i värde inom ett år. Jag är så säker att jag tänker investera 50% av min portfölj i den.”

Fråga: Vilket beteende tyder på överkonfidens?

  1. Att läsa analysrapporter innan man investerar
  2. Att förutsäga ett exakt avkastningsmål med extremt hög säkerhet
  3. Att investera i teknologiaktier
  4. Att ha ett långsiktigt perspektiv på ett år

Korrekt svar: 2. Att förutsäga ett exakt avkastningsmål med extremt hög säkerhet

Övning 3: Tidigare framgångar

Scenario: Efter att ha fått 30% avkastning under en stark börsuppgång säger en investerare: “Mina investeringsval är mycket bättre än genomsnittet. Jag behöver inte diversifiera lika mycket som andra.”

Fråga: Vilken kognitiv bias kombineras här med överkonfidens?

  1. Förankringseffekten
  2. Flockbeteende
  3. Tillgänglighetsbias
  4. Självattribueringsfel (tendens att tillskriva framgångar till skicklighet)

Korrekt svar: 4. Självattribueringsfel (tendens att tillskriva framgångar till skicklighet)

Övning 4: Expertutlåtanden

Scenario: En finansexpert på TV förutspår med 100% säkerhet att räntan kommer att höjas med exakt 25 punkter vid nästa centralbanksmöte och ger specifika aktieråd baserat på denna prognos.

Fråga: Vad är problematiskt med detta uttalande?

  1. Experter bör aldrig uttala sig om räntor
  2. Experten uttrycker överdriven säkerhet i en komplex och osäker fråga
  3. Centralbanksbeslut påverkar inte aktiemarknaden
  4. Experten borde ha förutspått en större räntehöjning

Korrekt svar: 2. Experten uttrycker överdriven säkerhet i en komplex och osäker fråga

Övning 5: Handelsbeteende

Scenario: En investerare handlar aktivt med aktier och genomför i genomsnitt 30 transaktioner per månad. När du frågar varför, svarar personen: “Jag kan se mönster i kursrörelserna som de flesta missar, och jag utnyttjar dessa för att få bättre avkastning än indexfonder.”

Fråga: Vilket problem kan detta beteende tyda på?

  1. För låg handelsaktivitet för att dra nytta av kortsiktiga pristrender
  2. Överkonfidens gällande förmågan att konsekvent slå marknaden genom aktiv handel
  3. För mycket diversifiering genom många olika aktieköp
  4. För stor försiktighet och riskaversion

Korrekt svar: 2. Överkonfidens gällande förmågan att konsekvent slå marknaden genom aktiv handel

Övning 6: Informationsvärdering

Scenario: Efter att ha läst en artikel om ett läkemedelsföretag som utvecklar en ny cancerbehandling, investerar en person hela sitt sparkapital i företaget. “Det är en säker vinstlott. Jag förstår läkemedelsindustrin och det här kommer att revolutionera cancervården.”

Fråga: Vilken typ av överkonfidens visas här?

  1. Överdriven tilltro till värdet av begränsad information
  2. Överdriven tilltro till företagets ledning
  3. Överdriven tilltro till statliga regleringar
  4. Överdriven tilltro till branschanalytikers rekommendationer

Korrekt svar: 1. Överdriven tilltro till värdet av begränsad information

Övning 7: Riskbedömning

Scenario: En investerare säger: “Kryptovalutor är volatila, men jag är säker på att jag skulle klara ett prisfall på 70% utan att sälja i panik. Därför har jag investerat 80% av mitt kapital i olika kryptovalutor.”

Fråga: Vad indikerar detta om investerarens självbedömning?

  1. Realistisk bedömning av sin emotionella reaktion på förluster
  2. Överkonfidens gällande sin förmåga att hantera kraftiga värdefall
  3. Korrekt riskspridning enligt modern portföljteori
  4. Konservativ inställning till innovativa investeringar

Korrekt svar: 2. Överkonfidens gällande sin förmåga att hantera kraftiga värdefall

Övning 8: Kunskapsbedömning

Scenario: När du ber en vän att uppskatta sannolikheten att han har rätt i sina marknadsprognoser, svarar han att han är 90% säker. En genomgång av hans tidigare prognoser visar dock att han har rätt i ungefär 60% av fallen.

Fråga: Vad kallas detta specifika fenomen?

  1. Riskpreferens
  2. Kalibreringsbias (överkonfidens i bedömningen av sin egen träffsäkerhet)
  3. Prospektteori
  4. Rationalitetsparadoxen

Korrekt svar: 2. Kalibreringsbias (överkonfidens i bedömningen av sin egen träffsäkerhet)

Övning 9: Gruppbeslut

Scenario: En investeringsklubb beslutar enhälligt att investera i en specifik sektor eftersom “alla medlemmar är övertygade om att denna sektor kommer att överträffa marknaden nästa år.”

Fråga: Vilken kombination av psykologiska bias kan detta representera?

  1. Flockbeteende och överkonfidens
  2. Förankringseffekt och status quo-bias
  3. Förlustaversion och inramningseffekt
  4. Representativitetsheuristik och självkontrollbias

Korrekt svar: 1. Flockbeteende och överkonfidens

Övning 10: Historiska mönster

Scenario: En investerare säger: “Baserat på min tekniska analys av diagrammet är jag 100% säker på att denna aktie har nått botten och kommer att stiga med minst 15% inom en månad.”

Fråga: Vilken aspekt av överkonfidens demonstreras här?

  1. Överdriven tilltro till teknisk analys för att förutsäga kortsiktiga prisrörelser med hög precision
  2. Överdriven tilltro till fundamentalanalys
  3. Överdriven tilltro till makroekonomiska faktorer
  4. Överdriven tilltro till bolagsledningens uttalanden

Korrekt svar: 1. Överdriven tilltro till teknisk analys för att förutsäga kortsiktiga prisrörelser med hög precision

 

Dagliga reflektionsövningar om överkonfidens

1. Prognosdagbok

Instruktion: Gör minst en konkret prognos varje dag om något som ska hända (t.ex. aktiepris, valutakurs, sportresultat, väder, eller arbetsrelaterade händelser). Viktigast är att du anger hur säker du är på en skala 1-10. Efter att utfallet är känt, jämför din prognos med verkligheten och reflektera över din konfidensnivå.

Reflektionsfrågor:

  • Var min säkerhetsnivå rimlig givet den information jag hade?
  • Överskattade jag min förmåga att förutsäga detta?
  • Vad lärde jag mig om min benägenhet till överkonfidens?

2. Kunskapsinventering

Instruktion: Välj varje dag ett område (t.ex. ekonomi, historia, geografi) och skriv ner tre fakta du är “helt säker på”. Verifiera sedan dessa fakta. Notera hur ofta du faktiskt hade rätt när du var “helt säker”.

Reflektionsfrågor:

  • Hur ofta visade sig mina “säkra fakta” vara felaktiga?
  • Vilket mönster ser jag i min överkonfidens kring kunskap?

3. Expertanalys

Instruktion: Följ ekonomiska experters prognoser i media under veckan. Notera hur säkra de låter i sina uttalanden. Följ sedan upp de prognoser som kan verifieras inom veckan.

Reflektionsfrågor:

  • Vilka språkliga markörer använder experter för att signalera säkerhet?
  • Hur påverkas min egen konfidens av att lyssna på experter?
  • Hur ofta hade experterna rätt i sina mest bestämda uttalanden?

4. Investeringssimuleringsövning

Instruktion: Skapa en fiktiv investeringsportfölj och gör dagliga beslut. Innan varje beslut, notera din konfidensnivå (1-10) och motivering. Efter en vecka, utvärdera resultaten.

Reflektionsfrågor:

  • Fanns det något samband mellan min konfidensnivå och resultatet?
  • När kände jag mig mest säker och varför?
  • Hur påverkade mina tidigare “vinster” eller “förluster” min konfidens i senare beslut?

5. Gruppöverkonfidens

Instruktion: Observera gruppdiskussioner på jobbet eller i andra sammanhang. Notera när gruppen verkar extremt säker på något och reflektera över vad som driver denna kollektiva övertygelse.

Reflektionsfråga:

  • Hur förstärks överkonfidens i gruppsammanhang?
  • Vågade någon ifrågasätta den dominerande åsikten?

6. Överraskningsjournalen

Instruktion: Notera varje dag minst en sak som överraskade dig – något som inte blev som du förväntat dig. Reflektera över varför du inte förutsåg detta.

Reflektionsfrågor:

  • Vad säger mina överraskningar om min förmåga att förutse händelser?
  • Vilka antaganden gjorde jag som visade sig vara felaktiga?

7. Mediekonsumtionsanalys

Instruktion: Granska din mediekonsumtion och notera vilka källor du litar mest på. Reflektera över varför du känner stark tillit till vissa källor.

Reflektionsfrågor:

  • Vilka faktorer gör att jag litar på vissa informationskällor mer än andra?
  • Är min tillit till dessa källor välgrundad eller överdriven?

8. Beslutssäkerhetsanalys

Instruktion: Vid alla ekonomiska beslut under veckan (även små), skatta din säkerhet på en skala 1-10 innan du fattar beslutet. Reflektera sedan över om din säkerhetsnivå påverkade kvaliteten på beslutet.

Reflektionsfrågor:

  • Ledde högre säkerhet till bättre beslut?
  • Gjorde jag tillräcklig research innan beslut där jag kände mig mycket säker?

9. Kompetensinventering

Instruktion: Ranka dina färdigheter inom områden som är relevanta för dina investeringar (t.ex. fundamental analys, teknisk analys, makroekonomisk förståelse) jämfört med genomsnittet på en skala 1-10. Be sedan en kollega eller mentor att ranka dig.

Reflektionsfrågor:

  • Hur skiljer sig min självvärdering från andras bedömning?
  • Inom vilka områden är jag mest benägen att överskatta min kompetens?

10. Motiveringsanalys

Instruktion: För varje viktigt beslut under veckan, skriv ner tre alternativa förklaringar till varför du kan ha fel. Tvinga dig själv att verkligen tänka igenom motargumenten.

Reflektionsfrågor:

  • Hur kändes det att aktivt söka efter skäl till att jag kan ha fel?
  • Förändrades min konfidensnivå efter denna övning?

Dessa övningar hjälper kursdeltagarna att utveckla en medvetenhet om överkonfidens i sitt eget tänkande och beslutsfattande och ger dem verktyg för att kalibrera sin säkerhet bättre i framtiden.

 
 

Roliga exempel på överkonfidens

Det jamaicanska bobsledteamet är faktiskt ett intressant exempel som visar både de inspirerande och komiska sidorna av överkonfidens! Här är flera andra underhållande exempel:

1. Dunning-Kruger-VM

Den brittiske skidåkaren Eddie “The Eagle” Edwards kvalificerade sig till OS 1988 trots mycket begränsad erfarenhet av backhoppning. Han placerade sig sist i båda sina grenar med ett enormt avstånd till näst sista plats. Trots det blev han en folkhjälte just för sitt mod och sin överkonfidens.

2. “Osjunkbara” Titanic

När White Star Line lanserade Titanic marknadsfördes fartyget som “praktiskt taget osjunkbart”. Denna överkonfidens i skeppets konstruktion ledde till att man hade alldeles för få livbåtar och bidrog till katastrofens omfattning.

3. “New Coke”-fiaskot

1985 var Coca-Cola så övertygade om sin nya smak att de ersatte originalreceptet med “New Coke”. De ignorerade kundernas emotionella koppling till originalprodukten, vilket resulterade i ett av historiens största marknadsföringsfiaskon. Efter bara 79 dagar återintroducerades originalreceptet.

4. The Darwin Awards

Hela konceptet med “Darwin Awards” (priser som “tilldelas” personer som eliminerar sig själva från genpoolen på särskilt dumdristiga sätt) är ofta exempel på extrem överkonfidens, som när personer försöker klappa vilda djur eller testar om elstängsel verkligen är påslagna.

5. William Hung på American Idol

William Hungs audition till American Idol 2004 med “She Bangs” blev viral för hans entusiastiska men omusikaliska framträdande. Hans absoluta övertygelse om sin sångtalang gjorde honom till ett internetfenomen.

6. Kvack-prognostikern Sylvia Browne

Den självutnämnda mediet Sylvia Browne gjorde många felaktiga men ytterst självsäkra förutsägelser på TV. Hon förklarade bland annat 2004 att Osama bin Laden “redan var död”, sex år innan han faktiskt dödades.

7. Bill Gates och internet

Bill Gates underskattade först internets betydelse. Microsoft var sent med sin webbläsare eftersom Gates var övertygad om att internet bara var en övergående trend. Han skrev till och med en bok 1995 där internet knappt nämndes.

8. “This band has no future in show business”

Decca Records refuserade The Beatles 1962 med motiveringen att “gitarrgrupper är på väg ut” och “The Beatles har ingen framtid i underhållningsbranschen” – ett klassiskt exempel på överkonfidens i branschbedömningar.

9. “Jag behöver ingen tolk”

Det finns otaliga virala videor med politiker och företagsledare som insisterar på att hålla tal på språk de knappt behärskar, övertygade om att deras språkkunskaper är tillräckliga.

10. Steve Ballmer om iPhone

Microsoft-chefen Steve Ballmer skrattade åt lanseringen av iPhone 2007: “500 dollar? Och den har inte ens ett tangentbord! Den kommer aldrig att bli populär bland företagsanvändare.” Apples marknadsvärde var då en bråkdel av Microsofts – idag är situationen omvänd.

Dessa exempel visar hur överkonfidens kan leda till både underhållande och lärorika situationer – ibland med stora konsekvenser för de inblandade!