Albert Einstein lär ha kallat ränta på ränta för “den åttonde världsundret”. Oavsett om han verkligen sa det eller inte, finns det få ekonomiska principer som har en så kraftfull och samtidigt underskattad effekt på din förmögenhetstillväxt. Låt oss utforska denna magiska formel som kan förvandla små, regelbundna sparanden till betydande förmögenheter – och se hur du kan dra nytta av den.
Ränta på ränta innebär att du inte bara får avkastning på ditt ursprungliga kapital, utan även på den avkastning som kapitalet redan har genererat. Med andra ord: dina pengar jobbar för dig, och sedan jobbar även deras avkomma för dig.
Detta kan verka enkelt, men effekten över tid är inget mindre än häpnadsväckande.
Albert Einstein lär ha kallat ränta på ränta för “den åttonde världsundret”. Oavsett om han verkligen sa det eller inte, finns det få ekonomiska principer som har en så kraftfull och samtidigt underskattad effekt på din förmögenhetstillväxt. Låt oss utforska denna magiska formel som kan förvandla små, regelbundna sparanden till betydande förmögenheter – och se hur du kan dra nytta av den.
Ränta på ränta (compounding) innebär att du inte bara får avkastning på ditt ursprungliga kapital, utan även på den avkastning som kapitalet redan har genererat. Med andra ord: dina pengar jobbar för dig, och sedan jobbar även deras avkomma för dig.
Detta kan verka enkelt, men effekten över tid är inget mindre än häpnadsväckande.
Ränta på ränta beräknas med följande formel:
FV = PV × (1 + r)^n
Där:
För regelbundet månadssparande blir formeln lite mer komplex:
FV = M × [(1 + r)^n – 1] / r
Där:
Men oroa dig inte över formeln – det är effekten som är viktig att förstå.
Ränta på ränta-effekten är beroende av tre faktorer:
Av dessa tre är tiden den mest kraftfulla faktorn. Varför? För att effekten är exponentiell, inte linjär. Det innebär att tillväxten accelererar med tiden.
När H&M börsnoterades 1974 kunde man köpa aktier för 95 kronor styck. Om du hade investerat 10 000 kronor då och hållit kvar aktierna:
Detta motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning på omkring 21% över 51 år – inklusive utdelningar som återinvesterats. Det innebär att varje investerad hundralapp har blivit till över 320 000 kronor.
En investering på 10 000 kronor i Investor 1985 skulle idag vara värd cirka 1,6 miljoner kronor med återinvesterade utdelningar. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning på över 13%.
Men den verkliga lärdomen kommer när vi jämför två personer som investerar i Investor:
Person A investerar 1 000 kronor per månad från 25 års ålder till 35 års ålder (totalt 120 000 kronor) och låter sedan pengarna växa utan ytterligare insättningar.
Person B börjar vid 35 års ålder och investerar 1 000 kronor per månad fram till 65 års ålder (totalt 360 000 kronor).
Med 13% årlig avkastning skulle Person A vid 65 års ålder ha cirka 19,5 miljoner kronor. Person B skulle ha cirka 4,2 miljoner kronor.
Trots att Person B investerade tre gånger så mycket kapital, slutade Person A med nästan fem gånger större förmögenhet – allt tack vare de extra tio årens ränta på ränta-effekt.
En investering på 10 000 kronor i Atlas Copco 1990 skulle idag vara värd ungefär 2,3 miljoner kronor med återinvesterade utdelningar. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning på cirka 15%.
Om du istället hade sparat 1 000 kronor varje månad i Atlas Copco från 1990 till idag skulle du ha investerat totalt 420 000 kronor – som nu skulle vara värda cirka 48 miljoner kronor.
Låt oss göra det ännu mer konkret med några praktiska exempel på regelbundet sparande:
Antag att du sparar 500 kronor per månad (ungefär priset för en middagslyx eller några takeaway-kaffen i veckan):
Observera hur tillväxten accelererar över tid. Under de första 10 åren växer kapitalet med cirka 31 500 kronor utöver insättningarna. Under de sista 10 åren växer det med nästan 1 miljon kronor.
Om du som förälder eller mor-/farförälder sparar 1 000 kronor per månad till ett nyfött barn fram till 18-årsdagen och pengarna avkastar i genomsnitt 10% per år, kommer kontot att vara värt cirka 572 000 kronor när barnet blir myndigt.
Om barnet sedan låter pengarna stå orörda (utan ytterligare insättningar) fram till pensionen vid 65 år, skulle beloppet växa till svindlande 58,9 miljoner kronor – allt från ett sparande som totalt kostade 216 000 kronor.
Tre personer börjar spara 2 000 kronor per månad till pensionen, men vid olika åldrar:
Adam börjar vid 25 och sparar till 65 (40 år) Berit börjar vid 35 och sparar till 65 (30 år) Carl börjar vid 45 och sparar till 65 (20 år)
Med 9% årlig avkastning blir resultaten:
Adam sparar bara 33% mer än Berit men får nästan 2,5 gånger större kapital. Jämfört med Carl sparar Adam dubbelt så mycket men får nästan 7 gånger större kapital.
Som exemplen visar är tiden den mest avgörande faktorn. Varje år du väntar med att börja spara kostar dig enorma summor i framtiden.
Automatisera ditt sparande genom månadsvisa överföringar direkt när lönen kommer. Betrakta det som en räkning till ditt framtida jag.
För att ränta på ränta ska fungera optimalt måste du återinvestera all avkastning. Undvik frestelsen att plocka ut vinster eller utdelningar.
Även små skillnader i avkastning får enorma effekter över tid. En indexfond med 0,2% i avgift kan ge betydligt bättre långsiktig avkastning än en aktivt förvaltad fond med 1,5% i avgift.
Börsen går upp och ner på kort sikt, men har historiskt sett alltid stigit på lång sikt. Ränta på ränta-effekten fungerar som bäst när du har tålamod att låta den verka över flera decennier och marknadscykler.
Medan ränta på ränta-effekten är ett kraftfullt verktyg för att bygga välstånd, spelar den också en central roll i att skapa och förstärka ekonomiska klyftor i samhället. Förstår man denna mekanism blir det tydligt varför förmögenheter tenderar att koncentreras över tid.
I sin bok “Kapitalet i det 21 århundradet” belyser ekonomen Thomas Piketty en grundläggande ojämlikhetsmekanism: när avkastningen på kapital (r) konsekvent överstiger ekonomins tillväxttakt (g), tenderar förmögenhetskoncentrationen att öka. Detta kan uttryckas med den enkla formeln r > g.
Konkret betyder detta att:
I våra tidigare exempel har vi sett hur även små summor kan växa till betydande belopp. Men verkligheten är att:
Ett konkret exempel:
Vid 65 års ålder, med 8% avkastning, har Person A cirka 1,2 miljoner kronor. Person B har cirka 12,6 miljoner kronor – över tio gånger mer.
Ränta på ränta-effekten återspeglas tydligt i den svenska förmögenhetsfördelningen:
Dessa skillnader förstärks över generationer, då kapital växer exponentiellt och stora delar av förmögenheter ofta överförs genom arv.
Att förstå ränta på ränta-effekten innebär också att förstå vilka åtgärder som kan motverka växande klyftor:
Ränta på ränta kan omvandla även blygsamma summor till betydande förmögenheter över tid, som vi sett i exemplen ovan. Oavsett om du drömmer om att bli miljonär, uppnå ekonomisk frihet eller bara skapa en trygg pension, är ränta på ränta den mest kraftfulla mekanismen för att nå dina mål.
Samtidigt är det viktigt att förstå hur samma mekanism bidrar till ekonomisk ojämlikhet. I ett rättvist samhälle bör vi sträva efter att alla får möjlighet att dra nytta av denna kraftfulla princip.
Kommer du om 20, 30 eller 40 år att önska att du hade börjat spara idag? I så fall finns det bara en slutsats: börja nu. För medan ränta på ränta belönar tålamod och långsiktighet, så straffar den också obarmhärtigt försenade starter.
Tänk på detta: den bästa tidpunkten att plantera ett träd var för 20 år sedan. Den näst bästa tidpunkten är idag. Samma sak gäller för ditt sparande.
“Hemligheten till att skapa förmögenhet är inte att hitta den nästa Amazon eller Tesla. Det är att låta pengarna arbeta för dig, länge och disciplinerat. Det är att förstå och respektera kraften i ränta på ränta.”