Utbud och efterfrågan på aktiemarknaden

Grundläggande principer

Precis som på alla andra marknader styrs aktiemarknaden av de grundläggande principerna om utbud och efterfrågan. Dessa krafter är de primära drivkrafterna bakom prisrörelser och avgör om aktiekurser stiger eller faller.

Utbud (Supply)

Utbudet på aktiemarknaden representerar det totala antalet aktier som finns tillgängliga för handel vid en given tidpunkt. Detta påverkas av:

• Antalet utestående aktier – det totala antalet aktier som ett företag har emitterat
• Aktieägarnas vilja att sälja – hur många av dessa aktier som faktiskt erbjuds till försäljning
• Nyemissioner – när företag ger ut nya aktier, vilket ökar utbudet
• Återköpsprogram – när företag köper tillbaka sina egna aktier, vilket minskar utbudet

Efterfrågan (Demand)

Efterfrågan representerar investerarnas vilja att köpa aktier vid en viss tidpunkt. Detta påverkas av:

• Investerarsentiment – optimism eller pessimism kring en aktie eller marknaden som helhet
• Företagets fundamenta – vinster, tillväxtutsikter, utdelningar
• Makroekonomiska faktorer – räntor, inflation, ekonomisk tillväxt
• Branschspecifika trender – teknologisk utveckling, regulatoriska förändringar

Hur utbud och efterfrågan påverkar aktiekurser

När efterfrågan överstiger utbudet stiger priset tills en ny jämviktspunkt nås. Omvänt, när utbudet överstiger efterfrågan, sjunker priset. Detta kan illustreras med följande verkliga exempel:

Exempel 1: Tesla (2020-2021)

Under 2020 och början av 2021 upplevde Tesla en extraordinär kursuppgång, där aktien steg med över 700%. Detta klassiska exempel på efterfrågan som överstiger utbudet drevs av flera faktorer:

• Begränsat utbud: Tesla hade relativt få utestående aktier jämfört med andra storbolag.
• Explosionsartad efterfrågan: Retail-investerare, institutioner och fonder rusade för att köpa aktien.
• FOMO-effekt (Fear Of Missing Out): När aktien började stiga lockades fler investerare, vilket ytterligare ökade efterfrågan.
• Inkludering i S&P 500: I december 2020 togs Tesla upp i S&P 500-indexet, vilket tvingade indexfonder att köpa aktien.

Resultatet blev att köpare var villiga att betala allt högre priser, vilket pressade upp kursen dramatiskt.

Exempel 2: H&M under pandemin (2020)

När covid-19 pandemin slog till 2020 såg H&M efterfrågan på sin aktie falla kraftigt:

• Överutbud: Många investerare ville sälja sina H&M-aktier på grund av oro för framtiden.
• Minskad efterfrågan: Få ville köpa aktier i ett klädföretag när butiker tvingades stänga.
• Verklig påverkan på intäkter: H&M rapporterade en försäljningsminskning på 50% under pandemins första månader.

Detta ledde till att aktiekursen föll med över 40% på bara några veckor, ett tydligt exempel på när utbudet överstiger efterfrågan.

Exempel 3: Pharmacia & Upjohn (uppköpserbjudande)

När det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer 1995 lade ett bud på svenska Pharmacia & Upjohn skapades en specifik utbuds- och efterfrågesituation:

• Fast efterfrågan: Pfizer erbjöd ett fast pris per aktie, högre än marknadspriset.
• Begränsat utbud: Aktieägare som trodde på affären ville inte sälja för mindre än budpriset.

Resultatet blev att aktiekursen snabbt steg till strax under budnivån och stannade där tills affären genomfördes. Denna kursjämvikt under ett uppköpserbjudande är ett tydligt exempel på hur prissättningsmekanismen fungerar.

Utbud och efterfrågan i olika marknadsfaser

Tjurmarknad (uppåtgående trend)

Under en tjurmarknad ökar efterfrågan generellt mer än utbudet:

• Investerare är optimistiska och villiga att betala högre priser
• Företag kan passa på att göra nyemissioner för att dra nytta av de höga värderingarna
• Exempel: Den långa tjurmarknaden 2009-2020 efter finanskrisen, driven av låga räntor och stark ekonomisk återhämtning

Björnmarknad (nedåtgående trend)

Under en björnmarknad överstiger utbudet efterfrågan:

• Investerare blir mer försiktiga eller tvingas sälja
• Färre är villiga att köpa aktier oavsett pris
• Exempel: Nedgången efter IT-bubblan 2000-2002, där många teknologiaktier föll med 80-90%

Marknadslikviditet och dess betydelse

En viktig aspekt av utbud och efterfrågan är likviditet – hur lätt det är att köpa eller sälja en aktie utan att påverka priset väsentligt.

Höglikvida aktier

• Exempel: Ericsson, med miljontals aktier som handlas dagligen
• Små skillnader mellan köp- och säljkurser (spread)
• Enskilda köp eller försäljningar påverkar sällan kursen märkbart

Låglikvida aktier

• Exempel: Mindre bolag på First North eller NGM
• Stora skillnader mellan köp- och säljkurser
• Även relativt små ordrar kan orsaka betydande kursrörelser

Ett verkligt exempel på likviditetens betydelse är när investeraren Christer Gardell genom Cevian Capital byggde en position i Volvo. För att inte driva upp priset genomfördes köpen gradvis under lång tid. Trots detta märktes en viss priseffekt eftersom utbudet av säljare vid varje prisnivå var begränsat.

Orderdjup och utbuds-/efterfrågemodellen

Orderdjup – en visuell representation av utbud och efterfrågan

Orderdjupet är en grafisk representation av utbud och efterfrågan i realtid för en specifik aktie. Det visar alla köp- och säljordrar som finns i orderboken vid en given tidpunkt och ger värdefull information om marknadens struktur.

Vad visar orderdjupet?

Ett orderdjupsdiagram består av två sidor:

• Köpsidan (bid): Visar det sammanlagda antalet aktier som investerare vill köpa vid olika prisnivåer (efterfrågan)
• Säljsidan (ask): Visar det sammanlagda antalet aktier som investerare vill sälja vid olika prisnivåer (utbud)

Mellan dessa finns den nuvarande spreaden – skillnaden mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs.

Tolkning av orderdjupet

Ett orderdjupsdiagram kan ge flera viktiga insikter:

• Asymmetriskt orderdjup: Om köpsidan är betydligt större än säljsidan, indikerar detta ett potentiellt köptryck som kan driva kursen uppåt (och vice versa)
• Prisnivåer med stort orderdjup: Stora ordrar vid specifika nivåer kan fungera som stöd- eller motståndsnivåer för aktiekursen
• Plötsliga förändringar: Snabba förändringar i orderdjupet kan signalera förändrad marknadsstämning

Exempel: Evolution Gaming

När Evolution Gaming presenterade sin kvartalsrapport Q2 2021 som överträffade förväntningarna såg man tydliga förändringar i orderdjupet:

• Innan rapporten: Relativt balanserad orderbok med måttligt djup på båda sidor
• Direkt efter rapporten: Säljsidan (utbudet) tunnades ut dramatiskt medan köpsidan (efterfrågan) växte snabbt
• Resultat: Kursen steg med över 8% eftersom köpare var tvungna att gå allt högre i pris för att hitta säljare

Den ekonomiska modellen för utbud och efterfrågan

Utbuds- och efterfrågemodellen är en fundamental ekonomisk modell som kan visualiseras som två kurvor i ett diagram:

Utbudskurvan (S-kurvan)

• Visar relationen mellan pris och den kvantitet säljare är villiga att erbjuda
• Har vanligtvis en positiv lutning: högre pris → större utbud
• Matematiskt representeras den ofta som Q_s = f(P)
• På aktiemarknaden: vid högre aktiekurser är fler aktieägare villiga att sälja sina innehav

Efterfrågekurvan (D-kurvan)

• Visar relationen mellan pris och den kvantitet köpare är villiga att köpa
• Har vanligtvis en negativ lutning: högre pris → mindre efterfrågan
• Matematiskt representeras den ofta som Q_d = g(P)
• På aktiemarknaden: vid lägre aktiekurser är fler investerare villiga att köpa

Jämviktspris och jämviktskvantitet

Där kurvorna korsar varandra uppstår jämvikt:

• Jämviktspris (P*): Det pris där utbud = efterfrågan
• Jämviktskvantitet (Q*): Den kvantitet som handlas vid jämviktspriset

Förändringar i utbud och efterfrågan

• Förändring i efterfråga: När efterfrågekurvan skiftar (höger = ökning, vänster = minskning)
  • Exempel: När Investor annonserade högre NAV (Net Asset Value) 2023 skiftade efterfrågekurvan för aktien åt höger
• Förändring i utbud: När utbudskurvan skiftar (höger = ökning, vänster = minskning)
  • Exempel: När Electrolux genomförde ett omfattande återköpsprogram 2022 skiftade utbudskurvan åt vänster

Elasticitet

En central aspekt av utbud och efterfrågan är elasticitet – hur känslig kvantiteten är för prisförändringar:

• Elastisk efterfrågan: Kvantiteten förändras mer än proportionellt mot priset
  • Exempel: Många småbolagsaktier där investerare snabbt drar sig ur vid prisfall
• Oelastisk efterfrågan: Kvantiteten förändras mindre än proportionellt mot priset
  • Exempel: Defensiva aktier som Essity eller ICA Gruppen där efterfrågan är relativt stabil oavsett mindre prisförändringar

Praktiska implikationer för investerare

Förståelse för utbud och efterfrågan kan hjälpa investerare att:

1. Identifiera potentiella vändpunkter: När alla är optimistiska och redan äger en aktie, vem finns kvar som kan köpa och driva priset högre?
2. Förstå kursrörelser efter nyheter: När Fingerprint Cards 2015 annonserade ett stort kontrakt med en kinesisk telefontillverkare steg aktien explosionsartat. Detta berodde på att efterfrågan på aktien plötsligt ökade dramatiskt medan utbudet var relativt oförändrat.
3. Tolka handelsvolymer: När Swedish Match 2022 fick ett uppköpserbjudande från Philip Morris sågs en enorm handelsvolym följt av minimal prisrörelse – ett tecken på att utbud och efterfrågan balanserade varandra när kortsiktiga investerare sålde till de som jagade fusionsarbitrage.
4. Analysera orderdjup: Genom att studera orderdjupet kan man se potentiella stöd- och motståndsnivåer baserade på var stora köp- och säljordrar finns placerade.
5. Förutse prisrörelser vid obalans: När orderdjupet visar en tydlig obalans mellan köp- och säljsidan kan det indikera en kommande prisrörelse.

Slutsats

Att förstå utbud och efterfrågan ger investerare ett kraftfullt verktyg för att tolka marknadens beteende. Genom att analysera dessa fundamentala krafter kan man bättre förstå varför aktiekurser rör sig som de gör och potentiellt göra mer informerade investeringsbeslut.

Kom ihåg att även om utbud och efterfrågan förklarar prisrörelser på kort sikt, är det i slutändan ett företags fundamentala värde som driver aktiekursen på lång sikt. Den skickliga investeraren förstår båda dessa perspektiv och kan kombinera dem för att nå framgång på aktiemarknaden.