90 procent av bilförare i världen tror att de är bättre än genomsnittet?
“Jag visste det! Jag borde ha köpt mer.”
“Jag har haft rätt förut, jag vet vad jag gör.”
“Marknaden förstår inte – men jag gör det.”
Känner du igen tankarna? Då har du kanske – som många andra – fallit offer för ett av de mest välkända psykologiska fällorna inom investeringar: överkonfidens.
Överkonfidens innebär att vi överskattar vår egen förmåga att fatta rätt beslut. På börsen visar det sig ofta i att investerare tror att de kan förutspå marknadens rörelser bättre än andra – eller att de vet mer än marknaden.
Det är en vanlig fälla – särskilt efter några lyckade investeringar. Men att tro att du är smartare än marknaden är lite som att tänka att du är bättre än snittet på att köra bil. Statistiskt sett kan inte alla vara det – men nästan alla tror det.
Efter att ha lyckats köpa en aktie som steg med 40 % på kort tid kan man lätt tro att man hittat “formeln”. Det skapar en känsla av osårbarhet. Nästa gång satsar man större – men på fel häst.
Exempel: En svensk småsparare lyckades pricka rätt i Evolution Gaming under pandemin. Därefter började hen investera tungt i småbolag inom e-handel – och förlorade över 60 % när sentimentet vände.
Erfarna investerare kan ibland ignorera varningssignaler från rapporter, nyckeltal eller experter för att de litar mer på sin magkänsla. Det är inte ovanligt att man ser sin egen analys som mer “verklighetsnära”.
Exempel: En investerare köper in sig tungt i ett fastighetsbolag trots höga räntekänsligheter – för att “räntorna kommer snart vända”. När de istället stiger, halveras aktiekursen.
Överkonfidens leder ofta till för dålig riskspridning. Man tror sig ha hittat guldet och sätter stora delar av kapitalet i en bransch eller ett bolag.
Exempel: Under IT-bubblan 1999 satsade tusentals svenskar hela sin portfölj i Telia och andra techaktier. Många fick vänta över ett decennium för att se sina pengar tillbaka.
Överkonfidens är inte bara “dumhet” – det är mänskligt. Hjärnan söker belöning och bekräftelse. När vi tjänar pengar får vi dopamin – hjärnans belöningshormon. Det skapar ett beroende av att “ha rätt”.
✅ Skriv ned dina investeringsbeslut – och varför du tog dem.
✅ Utvärdera utfallet ärligt. Var det skicklighet eller tur?
✅ Diversifiera. Även om du tror stenhårt på en aktie.
✅ Lyssna på andra perspektiv. Särskilt när de går emot din egen syn.
✅ Tänk i scenarion. Vad händer om jag har fel?
Att tro på sig själv är en styrka. Men på börsen är det ofta den ödmjuke som överlever längst. Det handlar inte om att ha rätt varje gång – utan om att kunna hantera när man har fel.
Buffett, Dalio och andra storinvesterare har alla talat om vikten av att skydda nedsidan och vara medveten om sina egna begränsningar. Du kan inte kontrollera marknaden – men du kan kontrollera ditt eget beteende.
Så nästa gång du känner dig säker – stanna upp. Fundera på varför du tror som du gör. Och våga ifrågasätta dig själv. Det är en investerares bästa försvar mot just överkonfidens.
Börsen, en arena där drömmar om ekonomisk frihet föds och krossas, ställer höga krav på rationalitet och disciplin. Ändå faller många investerare offer för en tyst och förrädisk fiende: överkonfidens. Denna psykologiska fälla, där vi överskattar vår egen förmåga och kunskap, kan leda till kostsamma misstag och i slutändan underminera våra investeringsmål.
Överkonfidens på börsen handlar inte bara om att vara optimistisk. Det handlar om en orealistisk tro på vår egen expertis, en känsla av att vi “vet bättre” än marknaden eller att vi har en unik förmåga att förutse framtiden. Denna illusion av kontroll kan leda till riskfyllt beteende, ignorering av varningssignaler och i slutändan, betydande förluster.
De Tysta Signalerna: Hur Överkonfidens Manifesteras
Överkonfidens smyger sig ofta på oss i subtila former:
Verkliga Exempel på Överkonfidens i Aktion:
Historien är full av exempel på hur överkonfidens har lett till finansiella katastrofer, både på individuell och systemnivå:
Att Tämja Övermodet: Praktiska Strategier för en Mer Balanserad Investering
Att bekämpa överkonfidens är en kontinuerlig process som kräver självinsikt och disciplin:
Slutsats:
Överkonfidens är en lurande fara på börsen som kan maskera sig som självsäkerhet och expertis. Genom att vara medvetna om dess tecken och aktivt arbeta för att tämja den, kan vi fatta mer rationella och välgrundade investeringsbeslut. Att investera handlar inte om att ha rätt hela tiden, utan om att hantera risker klokt och låta tiden arbeta till vår fördel. Ödmjukhet, disciplin och en ständig vilja att lära är de verkliga nycklarna till långsiktig framgång på börsen. Låt inte övermodets förrädiska kyss leda dig vilse.
Scenario: En investerare säger: “Jag är säker på att marknaden kommer att vända uppåt inom två veckor efter denna nedgång. Jag planerar att köpa på sig aktier just innan uppgången.”
Fråga: Vilken typ av överkonfidens uppvisar investeraren?
Korrekt svar: 1. Överdriven tilltro till sin förmåga att förutsäga marknadens kortsiktiga rörelser
Scenario: Efter att ha läst en analysrapport säger en investerare: “Den här teknologiaktien kommer definitivt att fördubblas i värde inom ett år. Jag är så säker att jag tänker investera 50% av min portfölj i den.”
Fråga: Vilket beteende tyder på överkonfidens?
Korrekt svar: 2. Att förutsäga ett exakt avkastningsmål med extremt hög säkerhet
Scenario: Efter att ha fått 30% avkastning under en stark börsuppgång säger en investerare: “Mina investeringsval är mycket bättre än genomsnittet. Jag behöver inte diversifiera lika mycket som andra.”
Fråga: Vilken kognitiv bias kombineras här med överkonfidens?
Korrekt svar: 4. Självattribueringsfel (tendens att tillskriva framgångar till skicklighet)
Scenario: En finansexpert på TV förutspår med 100% säkerhet att räntan kommer att höjas med exakt 25 punkter vid nästa centralbanksmöte och ger specifika aktieråd baserat på denna prognos.
Fråga: Vad är problematiskt med detta uttalande?
Korrekt svar: 2. Experten uttrycker överdriven säkerhet i en komplex och osäker fråga
Scenario: En investerare handlar aktivt med aktier och genomför i genomsnitt 30 transaktioner per månad. När du frågar varför, svarar personen: “Jag kan se mönster i kursrörelserna som de flesta missar, och jag utnyttjar dessa för att få bättre avkastning än indexfonder.”
Fråga: Vilket problem kan detta beteende tyda på?
Korrekt svar: 2. Överkonfidens gällande förmågan att konsekvent slå marknaden genom aktiv handel
Scenario: Efter att ha läst en artikel om ett läkemedelsföretag som utvecklar en ny cancerbehandling, investerar en person hela sitt sparkapital i företaget. “Det är en säker vinstlott. Jag förstår läkemedelsindustrin och det här kommer att revolutionera cancervården.”
Fråga: Vilken typ av överkonfidens visas här?
Korrekt svar: 1. Överdriven tilltro till värdet av begränsad information
Scenario: En investerare säger: “Kryptovalutor är volatila, men jag är säker på att jag skulle klara ett prisfall på 70% utan att sälja i panik. Därför har jag investerat 80% av mitt kapital i olika kryptovalutor.”
Fråga: Vad indikerar detta om investerarens självbedömning?
Korrekt svar: 2. Överkonfidens gällande sin förmåga att hantera kraftiga värdefall
Scenario: När du ber en vän att uppskatta sannolikheten att han har rätt i sina marknadsprognoser, svarar han att han är 90% säker. En genomgång av hans tidigare prognoser visar dock att han har rätt i ungefär 60% av fallen.
Fråga: Vad kallas detta specifika fenomen?
Korrekt svar: 2. Kalibreringsbias (överkonfidens i bedömningen av sin egen träffsäkerhet)
Scenario: En investeringsklubb beslutar enhälligt att investera i en specifik sektor eftersom “alla medlemmar är övertygade om att denna sektor kommer att överträffa marknaden nästa år.”
Fråga: Vilken kombination av psykologiska bias kan detta representera?
Korrekt svar: 1. Flockbeteende och överkonfidens
Scenario: En investerare säger: “Baserat på min tekniska analys av diagrammet är jag 100% säker på att denna aktie har nått botten och kommer att stiga med minst 15% inom en månad.”
Fråga: Vilken aspekt av överkonfidens demonstreras här?
Korrekt svar: 1. Överdriven tilltro till teknisk analys för att förutsäga kortsiktiga prisrörelser med hög precision
Instruktion: Gör minst en konkret prognos varje dag om något som ska hända (t.ex. aktiepris, valutakurs, sportresultat, väder, eller arbetsrelaterade händelser). Viktigast är att du anger hur säker du är på en skala 1-10. Efter att utfallet är känt, jämför din prognos med verkligheten och reflektera över din konfidensnivå.
Reflektionsfrågor:
Instruktion: Välj varje dag ett område (t.ex. ekonomi, historia, geografi) och skriv ner tre fakta du är “helt säker på”. Verifiera sedan dessa fakta. Notera hur ofta du faktiskt hade rätt när du var “helt säker”.
Reflektionsfrågor:
Instruktion: Följ ekonomiska experters prognoser i media under veckan. Notera hur säkra de låter i sina uttalanden. Följ sedan upp de prognoser som kan verifieras inom veckan.
Reflektionsfrågor:
Instruktion: Skapa en fiktiv investeringsportfölj och gör dagliga beslut. Innan varje beslut, notera din konfidensnivå (1-10) och motivering. Efter en vecka, utvärdera resultaten.
Reflektionsfrågor:
Instruktion: Observera gruppdiskussioner på jobbet eller i andra sammanhang. Notera när gruppen verkar extremt säker på något och reflektera över vad som driver denna kollektiva övertygelse.
Reflektionsfråga:
Instruktion: Notera varje dag minst en sak som överraskade dig – något som inte blev som du förväntat dig. Reflektera över varför du inte förutsåg detta.
Reflektionsfrågor:
Instruktion: Granska din mediekonsumtion och notera vilka källor du litar mest på. Reflektera över varför du känner stark tillit till vissa källor.
Reflektionsfrågor:
Instruktion: Vid alla ekonomiska beslut under veckan (även små), skatta din säkerhet på en skala 1-10 innan du fattar beslutet. Reflektera sedan över om din säkerhetsnivå påverkade kvaliteten på beslutet.
Reflektionsfrågor:
Instruktion: Ranka dina färdigheter inom områden som är relevanta för dina investeringar (t.ex. fundamental analys, teknisk analys, makroekonomisk förståelse) jämfört med genomsnittet på en skala 1-10. Be sedan en kollega eller mentor att ranka dig.
Reflektionsfrågor:
Instruktion: För varje viktigt beslut under veckan, skriv ner tre alternativa förklaringar till varför du kan ha fel. Tvinga dig själv att verkligen tänka igenom motargumenten.
Reflektionsfrågor:
Dessa övningar hjälper kursdeltagarna att utveckla en medvetenhet om överkonfidens i sitt eget tänkande och beslutsfattande och ger dem verktyg för att kalibrera sin säkerhet bättre i framtiden.
Det jamaicanska bobsledteamet är faktiskt ett intressant exempel som visar både de inspirerande och komiska sidorna av överkonfidens! Här är flera andra underhållande exempel:
Den brittiske skidåkaren Eddie “The Eagle” Edwards kvalificerade sig till OS 1988 trots mycket begränsad erfarenhet av backhoppning. Han placerade sig sist i båda sina grenar med ett enormt avstånd till näst sista plats. Trots det blev han en folkhjälte just för sitt mod och sin överkonfidens.
När White Star Line lanserade Titanic marknadsfördes fartyget som “praktiskt taget osjunkbart”. Denna överkonfidens i skeppets konstruktion ledde till att man hade alldeles för få livbåtar och bidrog till katastrofens omfattning.
1985 var Coca-Cola så övertygade om sin nya smak att de ersatte originalreceptet med “New Coke”. De ignorerade kundernas emotionella koppling till originalprodukten, vilket resulterade i ett av historiens största marknadsföringsfiaskon. Efter bara 79 dagar återintroducerades originalreceptet.
Hela konceptet med “Darwin Awards” (priser som “tilldelas” personer som eliminerar sig själva från genpoolen på särskilt dumdristiga sätt) är ofta exempel på extrem överkonfidens, som när personer försöker klappa vilda djur eller testar om elstängsel verkligen är påslagna.
William Hungs audition till American Idol 2004 med “She Bangs” blev viral för hans entusiastiska men omusikaliska framträdande. Hans absoluta övertygelse om sin sångtalang gjorde honom till ett internetfenomen.
Den självutnämnda mediet Sylvia Browne gjorde många felaktiga men ytterst självsäkra förutsägelser på TV. Hon förklarade bland annat 2004 att Osama bin Laden “redan var död”, sex år innan han faktiskt dödades.
Bill Gates underskattade först internets betydelse. Microsoft var sent med sin webbläsare eftersom Gates var övertygad om att internet bara var en övergående trend. Han skrev till och med en bok 1995 där internet knappt nämndes.
Decca Records refuserade The Beatles 1962 med motiveringen att “gitarrgrupper är på väg ut” och “The Beatles har ingen framtid i underhållningsbranschen” – ett klassiskt exempel på överkonfidens i branschbedömningar.
Det finns otaliga virala videor med politiker och företagsledare som insisterar på att hålla tal på språk de knappt behärskar, övertygade om att deras språkkunskaper är tillräckliga.
Microsoft-chefen Steve Ballmer skrattade åt lanseringen av iPhone 2007: “500 dollar? Och den har inte ens ett tangentbord! Den kommer aldrig att bli populär bland företagsanvändare.” Apples marknadsvärde var då en bråkdel av Microsofts – idag är situationen omvänd.
Dessa exempel visar hur överkonfidens kan leda till både underhållande och lärorika situationer – ibland med stora konsekvenser för de inblandade!